Jag skulle till skolan och tog som vanligt bussen. Så tittade jag mig omkring som man brukar göra, när jag hade satt mig ner på en ledig plats i mitten av bussen. Då såg jag en liten flicka i en barnvagn som jag såg när jag lutade mig fram. Hon kisade, blundade och vände bort huvudet när bussen svängde så hon fick solen mitt i ögonen. Hon var så söt. Jag önskade nästan att det var min alldeles egna unge, men tyvärr.. jag får nog vänta ett antal år innan jag blir mamma. Usch nej, vilka tankar.
Så där satt jag iallafall, hela vägen till skolan, framlutad för att kunna se henne där sittandes i den tvåsittsiga barnvagnen, omfamnad av många rosa, luddiga filtar. Jag skrattade och log inombords, fast jag log nog utomborsds också.
Hon satt och tittade på allting, det var så roligt att se henne.. Man såg att hon tänkte när hon tittade på en tjej några meter framför henne, hon liksom granskade henne från topp till tå. Jag undrar verkligen vad hon tänkte om mig när hon lite senare tittade på mig efter att ha ögnat igenom bussens folk och fän.
Efter ett försök om att få henne att le, log hon faktiskt lite mot mig. Då log jag ännu mer.
Där fanns två mammor, som hade 2 och ett halvt barn var. Alltså, det fanns 5 st. hela barn, vet dock inte hur många de hade var. En av mammorna gick fram till den lilla flickan och klädde på henne, de skulle väl gå av vid nästa hållplats eller något.

You made my day girl. Hon var så söt och man såg i hennes ögon hur lite hon brydde sig om allt, även om hon granskade folk. Hon var liksom bekymmerslös. Det vill jag också vara. Eller iallafall inte vara orolig, som vi snackade om på Café Engel-eftersnack igår.

Lycka till folket. Puss